stufvenäs betraktelse claes von scheele

Släktmötet på Stufvenäs gästgifveri


Så var det dags igen! Ett nytt släktmöte på en ny ort någonstans i Sverige. Denna gång skulle vi träffas söder om Kalmar på Stufvenäs gästgifveri med en historia som går tillbaka till Gustav Vasas tidevarv.


Jag ska ärligt erkänna att jag har bara flyktigt kört igenom östra Småland och hade egentligen rätt ringa kunskaper om Kalmar med omgivning, så det är med spänning som vi viker av från E22, in på gamla Kalmarvägen och till sist in på den fina allévägen ner till Stufvenäs gästgifveri vid Kalmarsund. Men det är ju detta att dels träffa gamla vänner, dels få helt nya bekantskaper i släkten och samtidigt få se oftast okända delar av Sverige som tillsammans gör dessa återkommande släktmöten till en för mig så spännande och bildande träff. Det är faktiskt en ynnest.


Det är fredag eftermiddag och många hade valt att komma för att hjälpa till med att ställa i ordning montrar, lägga ut fotoböcker och andra föremål som ingår på släktmötet. Att komma en dag innan det egentliga släktmötet gör det också lättare att i lugn och ro träffa alla de man vill prata med, vilket tyvärr kan vara ett problem när man är så många och tiden knapp. 5 Kaffe och smörgås väntade när vi kom och arbetet var, till tonerna av Sister Sledge´s ”We are family”, i full gång med att få rätt på alla foton, bildspel och släktträd. Föreningen har en rätt drillad organisation numera som på kort tid kan förvandla en rätt rudimentär konferenslokal till en fullfjädrad utställningslokal över familjen Bergenheim – von Schéele och dess öden och äventyr. Så det gick rätt fort och vi kunde snart slå oss ner i sofforna och bara prata om vad som hänt sen senast.


För att ytterligare förhöja stämningen var också en vinprovning anordnad, för de som så önskade, innan middagen. Enligt rykte så var det en mycket trevlig sådan dessutom. En god middag avrundade sedan en intensiv dag. 6 7 Efter en robust hotellfrukost samlades vi alla i vår möteslokal och tittade på utställningen alltmedan nyanlända medlemmar prickades av. Till slut hade alla 50-talet anmälda kommit på plats och så började vi släktmötesförhandlingarna i sedvanlig ordning. Med ordförande Adam vid klubban så avklarades dessa i lagom takt och utan några större överraskningar. Lunch avnjöts i det fina vädret och så följde en avhandling över de kopplingar vi hade till denna trakt innan vi satte oss i bussen för den av Adam guidade turen i Kalmar. En riktigt fin stad! Jag hade ingen aning om hur vacker stadskärnan var med dess domkyrka, välbevarade barockhus och medeltida stadslämningar. Mycket givande och ett besök som gav mersmak. 8 9 10 11


Efter hemkomsten till hotellet kunde man vila en stund eller, som jag, ta en promenad och titta på den gamla Stufvenäs-eken. Denna anses vara en av Sveriges största ekar med omkrets på 9.7 m. Jag hittade aldrig någon exakt uppgift om ålder men den fanns säkert på plats innan Gustav Vasa gav Joen Fierse rätten att anlägga Stufvenäs gård på 1500-talet. En tre-rätters middag följde på kvällen med sedvanlig diplomering av förtjänta trotjänare och efterföljande umgänge i sofforna med något gott i glasen.


På söndagen var det återigen ett strålande väder som passade bra för de som körde över till Öland för en guidad visning av Capellagården, där vår nyvalda styrelsemedlem Nina Stenby huserar som gästlärare på utbildningar inom textilkonst, trädgård- och tapetserar-verksamhet. Vi välkomnades där av rektor Bodil Anjar som berättade historien om Carl Malmsten, hur han skapade Capellagården för utbildning inom gestaltande arbete och hur driften fortsatt in i våra dagar. Därefter följde en rundvandring där vi fick se elevernas verkstäder inom keramik, textil, trädgårdsodling etc…. Vilken fantastisk miljö för att bara dra sig undan världen och sjunka in i sitt skapande! Nina visade också en del av sina fina alster och berättade om dessa, vilket fick till följden att jag nu har två av dem prydandes mitt hem. Verkligen roligt att sedan i förbifarten kunna berätta för mina vänner att det faktiskt är min syssling som är konstnären! Besöket på Capellagården var en härlig avslutning på en mycket lyckad helg. Ser redan framemot vårt nästa släktmöte i Ulricehamn/Borås trakten. Månne det bli lika lyckat!

Claes von Scheele